Flyt och klockoflyt

Igår sprang jag inte. Hade en inplanerad vilodag och bidade min tid med att spontanköpa en skärmkeps på rean i stan samt klippa lugg. Själv. Luggklippet gick väl ganska snabbt, men det gick åt en hel del tid till att övertala mig själv om att det var en god idé. Även efteråt gick en hel del tid åt att fortsätt övertala mig om att det var en god idé. Nu tycker jag det. Luggen är inte så träningsvänlig, men fin ändå.

Sommarvädret i Göteborg har lämnat en hel del att önska de senaste veckorna. På kvällarna blir det dock ofta ganska fint, även om det regnat och varit kallt hela dagen. Så även idag.
Jag tog på mig kepsen.
Sen insåg jag att solen var ca 30 sekunder ifrån att försvinna bakom taknockarna. Well. Kul med keps oavsett solstånd.

Jag trivs dock inte med att känna mig FÖR kittad. Kombinationen keps, jätte-GPSklocka och mobilhållare var på gränsen. Som att jag köpte halva sportbutiken och tog på mig alltihop. Egentligen ska man inte bry sig så himla mycket, men vad ska jag säga, jag tänker på sånt här. Vill gärna känna mig osynlig när jag tränar, samtidigt som jag verkligen gillar färgglada träningskläder med roliga mönster. Har tex ett par glittriga löparbyxor. Men jag tänker att om jag har för sportiga kläder kommer folk att förvänta sig att jag är bättre än jag är. Det är bättre att vara en underdog som kan imponera.

Hur som haver. Med kepsen på huvudet sprang jag mot änggårdsbergen. På träden sitter sådana här skyltar. Jag har sett rådjur (ett idag!), men inga enhörningar. En dag kanske.

Jag krånglade mig upp till toppen. Jag blir alltid lite salig när jag kommer upp dit. Så himla fint. Dessutom brukar jag vara helt slut och lite snurrig av anfåddhet. Kanske har det en del med min tacksamhet att göra.

Jag sprang på och tyckte att det gick ritkigt bra, kände ingen anledning att springa hem (tack vilodagen) kollade på GPS:en och la till en extrasväng.

Ja hej vad det gick. När jag kollar på min gps gör jag det medvetet slarvigt. Jag kollar gärna för att se mitt tempo, men jag vill helst inte se exakt hur länge jag sprungit eller exakt hur långt jag kommit. Det räcker att jag ser ungefär hur många km jag ligger på.

Efter extrarundan tyckte jag att det var konstigt att den inte var längre. Bara någon knapp kilometer. Men men.
Jag sprang vidare. Kollade på klockan igen. Och vafasen, jag var inte alls nära de 12 km som jag satsade på utan puttrade fortfarande på 8-nånting.
Tog ytterligare en extrarunda.
Kollade på klockan.
Fortfarande 8.
Stirrade på klockan. Som stod still.

men ååååhhhhh.

Satte på den och sprang hem. (Men tog ändå en extrarunda så att klockan skulle stanna på jämna och fina 10 km.)

Sen satte jag mig en stund.

Totalt blev det nog iaf 12,5 km och jag tror att farten var hygglig. Det var längesen jag hade koll på hur snabbt jag sprang. Jag har varit lite långsammare än vanligt och tja, då är det inte så kul att kolla. Men nu har jag nog blivit snabbare. Vill inte veta exakt, fastnar så lätt i det där och värderar mig utifrån siffror istället för känsla.

Jag undrar dock varför mina ben ser ut såhär. Jag slår alltså i fötterna på vaderna och jag antar att jag är svag nånstans som gör att jag får detta onödigt avslappanade löpsteg.
Jaja, det är väl bra att jag har nåt att fundera på nu när jag tänkt klart på min lugg.