Men HEJ förkylningen!

Ja det finns värre öden i livet än att bli förkyld, lite oklart vad de skulle vara dock.

I måndags sprang jag, i tisdags kände jag att det var sådär ömt och tjockt långt bak i halsen.

Dagen efter var förkylningen ett faktum, men jag gick på min simskola ändå. Jag går ju på crawlkurs i svinottan på onsdagar. Dagen efter mådde jag bedrövligt men fick ingen vikarie till mitt Friskis-pass och körde det själv. Simning och boxning. Två genidrag för tillfrisknandet!

Så mycket löpning har det alltså inte blivit. Alls. 

Deppigt värre. Men vad kan man göra? Kanske kan jag springa imorgon. Ojala! 

I brist på hurtiga bilder på mig själv får ni en bild på Mattias som sprang Rådaloppets 13 km jättesnabbt och vann överlägset.

Jag stod bredvid, drack kaffe och tog kort.