Formfunderingar i regnet

Det krävs uppenbarligen inte många timmar av normala energinivåer för att hoppet ska börja spira.

Jag har haft en del motivationsproblem. Harvar ärligt talat fortfarande omkring i det träsket.

Sedan några veckor har mitt mål med maratonet varit att enbart komma runt. Och den tanken får inte ut mig på särskillt många träningspass.

Jag har en seg förkylning och känner mig i hopplöst dålig form, dessutom har jag ett väldigt nytt jobb som är roligt men som tar all min energi. Och all min tid.

Tröttman hängde kvar både fredag och lördag. Men idag har jag kännt mig lite mer som vanligt. 

Jag vaknade tidigt, drack chokladmjök och tittade på Landet runt. Någon gång närmare 10 gick jag ut och sprang åttan i Skatås. Ljuvligt platta åttan i perfekt väder. Regntung skog som precis gått från sommar till höst och doftar sådär härligt av...förruttnelse?

Jag sprang och det kändes toppen för första gången på länge. Min ena hälsena är stel och gör ont vilket oroar mig lite, men smärtan går över när jag har blivit varm. 

När jag var där ute funderade jag på hur jag kunde få in mer träning på dagarna. Springa till jobbet? Springa från jobbet? Kom inte på så många fler revolutionerande tankar.
Funderade även på om jag ska försöka tappa några kilon inför loppet. Just där och då kändes det som en solid plan, men jag hatar ju dieter och älskar att äta. 

Tror fortfarande att det hade gjort skillnad om jag gick ner lite.

Men jag har inte påbörjat någon diet idag om man säger så.

Resten av dagen ägnades åt Friskis, tvätt och att rösta! 

Hoppas att ni också röstade. Demokrati är ju extra härligt när det är fler än några rasistiska puckon som går till valurnorna.

Och just det: en ansiktsmask med mint i. Skulle gett den till en kompis som fyllde år, men gick aldrig på festen och är nu så illa tvungen att bruka lyxmasken själv. *synd*

Den här veckan har det blivit så få kilometer att jag knappt vill räkna dem. Men det blev 24 stycken. Nästa vecka satsar jag på att springa fler.