Den deppigaste frukosten

Sådana här morgnar är det ganska trevligt att springa till jobbet. Jag vaknade sur, sprang mig glad(are) och drömde om frukosten jag skulle köpa och ta med till kontoret. Kaffet skulle jag hänka i mig direkt, men yoghurten och mackan skulle jag äta efter duschen. En bra plan.

När jag väl kom fram till fiket och skulle köpa min upphaussade frukost (det handlade inte längre om maten, det handlade om en _upplevelse_) så säger tjejen i kassan att yoghurten är slut. 

Vad sa du sa du? Min frukostupplevelseyoghurt är slut? 

Ja, den va slut. Jag tyckte det var dålig stil av fiket. Säljer man frukost kan man väl ha lite backupyoghurt? Men nej.

Det blev ingen frukost. Jag drack vatten istället.
Inte så mycket upplevelse där.
Otroligt deppigt.

Kan dock lugna oroliga läsare med att jag nån timma senare fick tag på en tekaka med ost, och jag blev människa igen. 9 km blev morgonrundan. Efter färdigarbetad arbetsdag svidade hjag om igen. Från långsamma skor till snabba skor.

Jag ville mest bara hem. Den här veckan har jag väldigt lite motivation och jag är så otroligt trött hela tiden. Samtidigt så är det otroligt skönt att springa sig trött. Jag sprang förbi gamla grejer och nya grejer. 

Dagens utsikt från bron var fin den med. I love höstlöv.

Med lite nedvarvning blev det 8 km hem. Ja, det blir olika långa sträckor för jag brukar vilja snygga till siffrorna.

Totalt 17 km.

Sedan åt jag mat på restaurang. Åt även upp mina vänners matrester. Det var gott.