Tunga backar i Änggårdsbergen

Var tillbaka i mina gamla kvarter idag och sprang i änggårdsbergen. Även om det var jättebackigt precis som vanligt var det ändå härligt att vara tillbaka. Jag gillar ju änggårdsbergen och den hemska backen upp till toppen.

Hade ingen bra känsla alls under mina 10 km. Jag var tung och benen svaga. I början av rundan sprang jag i en lång och seg stigning och intalade mig ursäktande att "alla är ju trötta i den här backen", men just då ångade en ung kille förbi i högt och kontrollerat tempo.

Den jäveln.

Plötsligt var det uppenbart att "alla" inte alls var halvdöda i den backen... bara jag. 

Ser fram emot en vår när jag tränat mer och känner mig stark och uthållig! Uppåt framåt osv.