Skidlöpning (eller åtminstone försök till)

Det blev inget långpass idag. Det är inte varje dag det är snö, solsken och fyra minus och då får man passa på att skida.

Det var min tredje gång på längdskidor. Första gången var rolig men smärtsam. Andra gången var på en totalt överbefolkad liten konstsnöplätt i Borås. Dagens tur var på alla sätt bättre än de första. Golfbanan i Öjersjö var golfigt böljande, en decimeter riktig snö och lagom mycket folk. Spåren var inte fantastiska, men det var faktiskt bra för mig att de var lite lösa. Det var lättare och svänga då.

Jag är fortfarande ingen fantom i skidspåret, att ramla när man nästan står helt still på platt mark är inte bra för självkänslan. Men det är förvånansvärt kul. Och sjukt jobbigt.
Jag försökte i bästa Kalla-stil springa lätt upp för backarna och glida med långa... skär(?), blev hur trött som helst. Det är mycket energi som går åt till att bara hålla mig upprätt.  

Just nu drömmer jag om att det ska bli lika fantastiskt väder när jag blir arbetslös (vilket jag inte planerar att vara länge) så att jag kan få njuta av frukterna av att vara ensam om att vara ledig mitt på dan.