Midsommarintervaller

Började midsommar med att möta min kompis K för en lugn runda, fast medinsprängda backintervaller. Det var hett och fuktigt och om vi inte hade fått för oss att vi skulle ha löpdejt på morgonen skulle jag nog aldrig pallrat mig ut.

Det var skönt att ta det lugnt och märka hur lite som krävs för att det ska kännas betydligt lättare att springa.

Backarna var tunga, precis som planerat, och magen gjorde uppror nästan direkt. Det där att inte äta frukost innan var kanske inte så smart.

(Magen höll sig dock i schack.)

Sen joggade vi hemåt och jag lånade linement av K. Duschade, masserade mitt märkligt värkande lår och ägnade resten av dagen åt potatis, snaps, jordgubbar och midsommarväder. 

Känns som att jag är tillbaka från greklandskoman och på söndag ska jag springa långpass nr 2.