Förkylningspaus och kort långpass i solen

Jag blev snabbt väldigt förkyld efter senast jag skrev. På en dag blev jag helt däckad. Funderade på om det var plötslig pollenallergi med tanke på extremnivåerna av pollen med medecinen jag köpte hjälpte inte det minsta så det var det inte. Skönt ändå. 

Jag har vilat några dagar men igår började jag känna mig friskare igen. Det var dock ingen tvekan om att jag inte skulle springa och ägnade dagen åt att enbart kolla på två lopp. Först lerumsloppet, en backig 10 kilometatare i gassande sol. Sedan åkte jag till slottsskogen och Tough Viking. Kollade fascinerat på väggen/den branta rampen de skulle springa uppför. Verkligen svårt, inte bara lite lattjolajbansvårt. 

Men idag blev det spring även för mig.

Föreställde mig 12 km i skatås, men jag hade visst blandat ihop hur långa visste rundor var...

Vädret ar ju varit himmelskt och jag fick den där känslan av att jag aldrig ville att rundan skulle ta slut. Jag ville bara fortsätta i den fina, vårvarma naturen en evighet.

Denna känsla försvann märkligt nog när jag närmade mig slutet.

Det tog längre tid än jag trodde. Även om det var skönt tyckte jag att mina 12 km var väldigt långa. Förklaringen låg i att sträckan var 16 km.

Jag la in några spontana korta intervaller. Det var lite kul för variationens skull. Jag behöver nog mer sånt. Så kallad kvalitetsträning (vad som är kvalitet kan vi ju diskutera). 

Efteråt datt jag i gräset och kollade på andra som slet och känpade.

En trevlig stund.