I tisdags blev det iaf transport till och från jobbet.
Fram mot eftermiddagen kände jag mig här pigg när jag skulle springa hem.
Försökte tagga till, åtminstone för kameran.
Jag har hört att det ska fungera så med glädje. Om du ler brett, även om du är sur eller ledsen, skickar hjärnan ut någon sorts lyckokänslor.
Enligt mina empiriska studier verkar det dock inte funka på samma sätt med löplust.
Det har äntligen tänts belysning längs med vattnet i Sannegårdshamnen. Skönt. Det var kolmörkt innan och jag är alltid lika nojjig för att jag ska tappa lokalsinnet och springa ner i vattnet.
Idag, söndag, var veckans andra och mycket korta pass.
Jag har fått hem min nya dobsom-jacka. Perfekt. Jag älskar reflexer.
Jag tog på mig den och sprang till mataffären. 2 km enkel väg. Jag bestämde mig för att kuta på lite. Springa snabbare än vanligt.
Jag fattar inte hur jag någonsin skulle kunna springa snabbare än 5-tempo. Jag ser en massa vänner som gör det, men det känns helt hopplöst för mig.
Det måste ju gå. Såklart.
Jag köpte min mat, packade ryggsäcken och sprang hem. Trots vikten på ryggen gick det bra. Sista biten gick riktigt bra, men då var det förvisso mest nedförsbacke...
Det var kul att få ta i! Ska få in lite fler tusingar framöver.
Imorgon närmar en ny vecka och jag har tvättid. Halleluja. Får se hur jag ska göra för att smutsa ner alla träningskläder igen.
Imorgon närmar en ny vecka och jag har tvättid. Halleluja. Får se hur jag ska göra för att smutsa ner alla träningskläder igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar