Första gången efter marathonet

Sprang idag, fram och tillbaka från jobbet. 7+7 km. En typisk "skönt efteråt"-runda. Jag var nöjd med att jag kom ut, det kändes som ett förvånansvärt stort steg, men det var segt att springa. Jag har väl inte direkt blivit snabbare av att springa ett marathon och sedan bara vila i två veckor.

Men jag fick inte ont någonstans och på så sätt gick det bättre än jag trodde.

Tog på mig de stora lurarna. Skönt när det är lite kallt. 

Tyvärr var det rätt varmt och jag svettades om öronen. Hade även för mycket kläder på mig, det var ju så jäkla kallt i vinden igår. Men idag var den ljum. Åtminstone ljum för att vara november.

Kom till jobbet. Svidade om. Från djurmönstrat...

Till cigarettgult. 

När jag skulle springa hem var det jättemörkt. Kändes inte alls bra att inte ha varken reflexer eller lampa. 

Men jag överlevde.